torsdag 13 november 2008

Wikipedia is accurate! Citation needed...


Under eftermiddagen var en av punkterna "Wikipedia ur ett juridiskt perspektiv". Ulf Maunsbach och Mathias Klang talade länge och initierat om upphovsrättens mysterier och hur den påverkar, eller skulle kunna påverka, användadet av Wikipeida.

Ulf inleder med att försöka förklara det komplicerade konceptet upphovsrätt så enkelt så möjligt. Enkelt uttryckt och snabbt sammanfattat så är upphovsrätt = "en tidsbegränsad möjlighet att kontrollera reproduktion". Upphovsrätten har hela tiden förändrats i takt med nya tekniska framsteg som till exempel tryckpressen och grammofonen. Fram tills nu då. Problemet idag är att världen har förändrats radikalt under 1900-talet och lagen har inte hängt med, annat än att skyddet, ensamrätten, har stärkts genom att tiden ett verk är skyddat har förlängts.

Ett sätt att komma förbi upphovsrätten är helt enkelt att avtala bort den och det är också just det man har gjort i Wikipedia. Allt material som publiceras delas ut under en GNU - Free Documentation License vilken i korthet innebär att man som upphovsman avsäger sig sin upphovsrätt samt att friheten att använda materialet måste få leva vidare och inte inskränkas. En förutsättning för att man ska kunna licensiera det man lägger ut på Wikipedia på detta sätt är förstås att man är rättighetsinnehavare.

Det är när herrarna kommer in på vad som händer om man bryter mot upphovsrätten som det börjar kännas snårigt. En aspekt är att Wikipedia bor på en server som i sin tur bor i Florida, USA. Men spelar det någon roll? Det verkar oklart. Likaså är det oklart vem som kan hållas ansvarig för ett intrång i upphovsrätten på Wikipedia, men troligtvis är det främst personen som laddat upp materialet som är ansvarig, även om den som tillhandahåller det också kan ses som medhjälpare. Ungefär. Alla dessa oklarheter beror inte på Ulf och Mathias utan snarare på det faktum att det inte finns någon prejudicerande dom, inget rättsfall att rätta sig efter och hänvisa till.

Det generella intrycket jag fick som åhörare av Mathias Klangs avslutning är att det i och för sig finns en lag, i svenska Wikipedias fall lagen om Elektroniska Anslagstavlor (!) som reglerar vad man inte får skriva på internet (hets mot folkgrupp etc.), men att den i praktiken är tandlös. Det är oerhört svårt att utkräva ansvar av en organisation som har närmare 300 000 artiklar att hålla reda på!

Som en illustration till hur snårigt det är med upphovsrätt kan nämnas att det vanligaste svaret från föredragshållarna under frågestunden var: "det beror på".

Grupprättigheter eller gruppertryck. Ulf Maunsbachs presentation i pdf-format.

Citation needed. Mathias presentation i pdf-format.

5 kommentarer:

kontakt sa...

När föreläsarna sade det där om att "avtala bort" upphovsrätten reagerade jag litegrann. Jag tror det ska ses som en förenklad liknelse. Om jag fattat rätt har man i högsta grad kvar sin upphovsrätt även om man lägger sitt verk under någon typ av fri licens, men man har använt sin upphovsrätt till att släppa verket fritt. Rimligen borde verket hamna i allmän ägo ett antal år efter upphovsmannens död, precis som vanligt... men jag är nu ingen jurist.

Ingela sa...

hej "kontakt",

Det är en intressant kommentar du har skrivit!

Visst kan man "avtala bort" upphovsrätt, forskare runtom i Sverige och världen gör det gladeligen vareviga dag, när de lämnar över upphovsrätten till artikeln de har skrivit till tidskriften som ska publicera den. ( de brukar dock ha kvar den moraliska upphovsrätten, dvs rätten att erkännas som författare).

Jag vet inte hur det är med andra licenser, men en av de viktigaste poängerna med Creative Commons-licenser är just att de är oåterkalleliga, dvs har man valt att dela ut sitt verk under en cc-licens så ska det gälla för evigt, amen.

Men jag är inte heller jurist...

Ingela sa...

Här kommer ett förtydligande från Mathias Klang (som ju faktiskt är jurist):

Hej

Frågan om möjligheten att avtala bort upphovsrätten är intressant men kräver lite bakgrund.

Upphovsrätten består av 2 delar som brukar beskrivas som (1) ekonomisk, (2) ideel upphovsrätt.

Den ekonomiska upphovsrätten handlar om den exklusiva rätten att mångfaldiga ett verk kan avtalas bort. Dvs man kan tillåta någon annan att ansvara för kontroll och insamling av de ekonomiska rättigheterna (som tex STIM) eller så kan man tillåta andra att mångfaldiga eller bearbeta utan att först be om lov (som tex Creative Commons).

Den andra delen av upphovsrätten (den ideella) kan inte avtalas bort. Detta handlar om rätten att alltid kopplas till sitt verk och att verket inte skall användas på ett sätt som är kränkande eller att inga kränkande bearbetningar av verket skall ske.

Oavsett om man avtalar bort eller inte är upphovsrätten kvar hos upphovsmannen. Det är endast de ekonomiska rättigheterna som kan avtalas bort och inte upphovsrätten i sig.

Mathias

LA2 sa...

Och likväl avtalar man inte bort (dene ekonomiska delen av) upphovsrätten när man bidrar till Wikipedia, utan man utfärdar en generell licens (ett tillstånd) för en viss sorts användning.

Skillnaden kan synas hårfin, men den är viktig. Om något upphovsrättsbrott begås, till exempel att någon vidareanvänder text och bild från Wikipedia i strid med de villkor som gavs i licensen, så är det bara upphovsmannen och inte Wikipedia centralt (eller Wikimedia Foundation) som kan väcka talan.

kontakt sa...

Om jag skickar in en vetenskaplig artikel till en vetenskaplig tidsskrift och sedan vill använda artikeln som en del av min avhandling, måste jag be om lov att få använda den. I det fallet har jag överlåtit upphovsrätten, och man kan säga att jag avtalat bort min upphovsrätt.

GFDL däremot är ett sätt för mig att bestämma villkor för andra hur de får använda min text, men upphovsrätten överlåts inte på någon annan. Jag har lagt en version av mitt föredrag från Wikipedia Academy på en undersida till min användarsida, och därmed hamnade texten under GFDL. Andra får därmed inte trycka den utan att ha med hela texten till GFDL, men jag får fortfarande göra det själv. Jag kan även ge exempelvis Wikimedia Sverige tillåtelse att trycka den i en broschyr utan att behöva ha med hela texten till GFDL i broschyren. Jag kan däremot aldrig förbjuda Wikimedia Sverige att använda texten, och använder de den utan att få tillstånd av mig är det GFDL:s regler som gäller. I det här fallet har jag svårt att använda formuleringen att jag avtalat bort min upphovsrätt.

Detta är åtminstone den praxis som vi på Wikipedia hittills använt. Förvisso förekommer ibland invändningar att vi på Wikipedia inte följer GFDL ordentligt; kunskapen om hur GFDL ska tolkas har förts vidare i många led utan jurister, och fel kan ha uppstått. Om denna tolkning av GFDL är fel, vore det faktiskt mycket värdefullt att få veta det.