torsdagen den 13:e november 2008

Tack Wikipedia!


Sven Rosborn, Fotevikens museum, höll ett mycket underhållande och humoristiskt fördrag späckat med anekdoter. Från den första datorn via Linné, Snapphanar och hur man stjälper TV med artiklar till hur man kan förflytta om inte berg så i alla fall grushögar. Det känns lite svårt att sammanfatta. Jag tror att den röda tråden var det skrivna ordets betydelse. Vi som var där fick ialla fall många glada skratt. Det var en värdig avslutning av en enligt min mening mycket lyckad konferens.

Tack Wikipedia! Sven Rosborns presentation i pdf-format

En tryckt Wikipedia...

Som kanske är bekant finns numera tyska Wikipedia i en tryckt utgåva. Artiklarna är dock av utrymmeskäl inte publicerade i sin helhet utan är oftast kraftigt förkortade. Och så här ser den ut, för er som tvivlar...

Att skriva i wikier för att nå kritisk förståelse

Det kortaste inlägget stod Erik Boström från Göteborgsuniversitet för, 5 min. Jag skall erkänna att jag kom lite sent men som jag förstod det ville Erik få kontakt med någon annan som arbetar med Wikipedia i undervisningen i grundskolan. Läser du detta Erik kan du väl kommentera.

Wikipedia is accurate! Citation needed...


Under eftermiddagen var en av punkterna "Wikipedia ur ett juridiskt perspektiv". Ulf Maunsbach och Mathias Klang talade länge och initierat om upphovsrättens mysterier och hur den påverkar, eller skulle kunna påverka, användadet av Wikipeida.

Ulf inleder med att försöka förklara det komplicerade konceptet upphovsrätt så enkelt så möjligt. Enkelt uttryckt och snabbt sammanfattat så är upphovsrätt = "en tidsbegränsad möjlighet att kontrollera reproduktion". Upphovsrätten har hela tiden förändrats i takt med nya tekniska framsteg som till exempel tryckpressen och grammofonen. Fram tills nu då. Problemet idag är att världen har förändrats radikalt under 1900-talet och lagen har inte hängt med, annat än att skyddet, ensamrätten, har stärkts genom att tiden ett verk är skyddat har förlängts.

Ett sätt att komma förbi upphovsrätten är helt enkelt att avtala bort den och det är också just det man har gjort i Wikipedia. Allt material som publiceras delas ut under en GNU - Free Documentation License vilken i korthet innebär att man som upphovsman avsäger sig sin upphovsrätt samt att friheten att använda materialet måste få leva vidare och inte inskränkas. En förutsättning för att man ska kunna licensiera det man lägger ut på Wikipedia på detta sätt är förstås att man är rättighetsinnehavare.

Det är när herrarna kommer in på vad som händer om man bryter mot upphovsrätten som det börjar kännas snårigt. En aspekt är att Wikipedia bor på en server som i sin tur bor i Florida, USA. Men spelar det någon roll? Det verkar oklart. Likaså är det oklart vem som kan hållas ansvarig för ett intrång i upphovsrätten på Wikipedia, men troligtvis är det främst personen som laddat upp materialet som är ansvarig, även om den som tillhandahåller det också kan ses som medhjälpare. Ungefär. Alla dessa oklarheter beror inte på Ulf och Mathias utan snarare på det faktum att det inte finns någon prejudicerande dom, inget rättsfall att rätta sig efter och hänvisa till.

Det generella intrycket jag fick som åhörare av Mathias Klangs avslutning är att det i och för sig finns en lag, i svenska Wikipedias fall lagen om Elektroniska Anslagstavlor (!) som reglerar vad man inte får skriva på internet (hets mot folkgrupp etc.), men att den i praktiken är tandlös. Det är oerhört svårt att utkräva ansvar av en organisation som har närmare 300 000 artiklar att hålla reda på!

Som en illustration till hur snårigt det är med upphovsrätt kan nämnas att det vanligaste svaret från föredragshållarna under frågestunden var: "det beror på".

Grupprättigheter eller gruppertryck. Ulf Maunsbachs presentation i pdf-format.

Citation needed. Mathias presentation i pdf-format.

Att interagera på Wikipedia: vett och ovett

Hanna Björk är också medlem i föreningen Wikimedia Sverige och trägen wikipedian. Hon höll ett intressant inlägg om den s.k. wikikulturen. Det finns ett stort antal riktlinjer och förhållningsregler för hur man bör arbeta och agera; det märker man när man ger sig in i Wikipedia.
  • Acceptera att det alltid kommer någon efter dig som vill ändra på det du skrivit.
  • Lägg inte in något om du inte vill att någon annan ska ändra det.
  • Var djärv, gå in och ändra! Om man väntar på konsensus, kommer det att ta lång tid.
  • Tala alltid om vilka ändringar du gör. Det gör man i den s.k. redigeringskommentaren (en liten ruta under redigeringsfönstret). Hon kallade det för genomskinlighetens princip. De användare som inte följer det kollas lite extra.
  • Att helt ta bort någon annans arbete är känsligt. Motivera alltid varför i redigeringskommentaren. Annars är det mycket troligt att någon wikipedian tror att det är rent sabotage och återställer den tidigare versionen.
  • Det är smart att vara ödmjuk. Ge gärna en utförlig motivering till din ändring. Den kan göras på artikelns egen diskussionssida. Där kan man också föreslå och flagga för en ändring som man inte kan/hinner göra just nu.
  • Utgå från att andra menar väl, och ta inte illa upp. Håll borta ilskan från dina diskussionsinlägg.

De två sista punkterna kan sägas ge uttryck för en wikikärlek. Vad händer i en motsatt situation, då företrädarna för olika ståndpunkter inte ger sig? Då kan det uppstå ett "redigeringskrig", där man ändrar fram och tillbaka i en kontroversiell artikel. Wikipedias administratörer kan då låsa artikeln tillfälligt. Principen är att en artikel aldrig ska låsas permanent. En användare kan också stängas av. Det finns alltså ett ganska omfattande saneringssystem i Wikipedia, som lägger ett stort ansvar på de frivilliga administratörerna (för närvarande 97 personer i svenska Wikipedia).

Att interagera med andra på Wikipedia -- Hanna Björks användarsida på Wikipedia

Arkiven och berättelserna


Johan Elmfeldt från lärarutbildningen vid Malmö högskola började med att knyta an till det de andra talarna under förmiddagen tagit upp. Han talade vidare om olika kunskapsformer och om arkivet och berättelsen. Arkivet som platsen för det mänskliga vetandet, vårt behov av att katalogisera kunskap och det som tidigare varit en profession för arkivarier och bibliotekarier nu med nya medier blivit något alla kan göra. Berättelsen som ett sätt att skapa sammanhang utifrån arkiven och att vi alla lever i relation till tiden och varandra. Idag kan alla vara sin egen berättare och skapa narrationen av sin identitet. Tidigare har medierna varit monomodala ( boken) nu är medierna multimodala. Kommer de som är över 30 att ha andra hjärnor än de yngre generationerna? Har de äldre lättare för "deep attention" än de yngre som har lättare för "hyper attention". Johan var ett fördöme enligt mig med massor av källhänvisningar som jag inte hann med att skriva ner. I alla fall avslutade han med att tala om att det inte behöver vara någon motsättning mellan de två kognitionssätten. Det de äldre ser som ett problem ("hyper attention") kanske är något människan haft i alla tider men som de äldre lärt sig att inte använda.

Arkiven och berättelserna. Johan Elmfeldts presentation i pdf-format.

Wikipedia som examinationsform


Jonas Svensson (Sektionen för humaniora, Högskolan i Halmstad) berättade om sin undervisning i religionsvetenskap och islamologi där han har använt Wikipedia som examinationsform. Han möttes av ett visst motstånd bland sina kollegor när han ville introducera detta arbetssätt. Någon lärare sa "Jag har förbjudit eleverna att använda Wikipedia". Men vi kan inte blunda för att eleverna använder Wikipedia, även om de inte vågar visa det som t.ex. i källhänvisningar. Därför menar Jonas att vi ska se på det från det motsatta hållet, d.v.s. vi måste träna eleverna i att använda Wikipedia istället för att förbjuda dem. Han trycker också på hur viktigt det är med praktisk träning för lärandeprocessen. Man kan inte lära sig vad källkritik är genom att bara läsa om det. Eleverna måste praktisera det också. Jonas ger sina studenter uppgiften att skriva eller redigera en artikel i Wikipedia och att sedan skriva om arbetsprocessen och sina reflektioner. Reflektion är ett nyckelord för lärande, kanske t.o.m. viktigare än produktion av t.ex. text. Studenternas reaktioner har varit positiva och de tycker att uppgifterna är realistiska och tankeväckande. De får också ta ett större ansvar i lärandeprocessen och för sina texter. En av de positiva effekterna ur ett lärarperspektiv är bl.a. att det skapar ett större engagemang och att reflektionen blir tydligare. "Man får in en realism och praktisering i undervisningen när det gäller källkritik", säger Jonas. Som bibliotekarie önskar man att alla lärare jobbade så här!

Wikipedia som examinationsform. Jonas Svenssons presentation i pdf-format.

Wikipedia i undervisningen - eller de pedagogiska effekterna av att lura studenter


Henrik Norinder (Institutionen för handelsrätt, Lunds universitet) berättade om sina pedagogiska erfarenheter från Wikipedia i undervisningen. Det är väl ett ganska vanligt knep när det gäller undervisning i källkritik att lura in sina elever på en fejkad webbsida istället för det egentliga originalet, för att se om de märker att informationen inte stämmer med den vedertagna verkligheten. Ett klassiskt exempel är t.ex. http://www.whitehouse.gov/ och http://www.whitehouse.org/. Norinder har tagit detta ett steg längre och har själv skapat en fejksida i självaste Wikipedia. Syftet var egentligen att se hur studenter gör när de letar och samlar information samt hur de sedan värderar den. Henrik gav sina studenter en uppgift där det ingick att ta reda på information om "The International Court of Commerce in Paris". Vad studenterna inte visste var att det i själva verket var en av Henrik påhittad domstol. Experimentet utfördes snillrikt genom att han blandade trovärdiga uppgifter med ren nonsens. Eftersom domstolen inte fanns och därmed inte heller fanns omnämnd i några andra källor, så var Wikipedia det enda stället som studenterna kunde vända sig till. Men skulle studenterna genomskåda bluffen? Nej, de gick rakt i fällan och studentgrupperna redovisade lösningar där denna påhittade domstol fanns med. Studenterna försvarade sig med att det var svårt att hitta information och det bara fanns information om domstolen i Wikipedia. Trots att Henrik bevisade att det hela var påhittat, så menade studenterna att det ändå måste finnas någon sanning bakom eftersom det var skrivet i Wikipedia ... Artikeln i Wikipedia, hur gick det med den? Jo, den började leva sitt eget liv och dirigerades så småningom om till "Internationella handelskammaren" och deras "International Court of Arbitration". Men hur kan vi då egentligen få eleverna att tänka källkritiskt? Man får hoppas att chockeffekten efter att ha blivit så grundlurade, gör att de i framtiden är mer på sin vakt ...

Patologiska skiljeklausuler, källkritik och Foucaults pendel. Johan Norinders presentation i pdf-format.

Wikipedia som projektarbete


Vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet har man infört ett spännande moment, nämligen uppgiften att på två veckor skriva en Wikipedia-artikel. Detta är ett obligatoriskt projektarbete på kursen Stjärnatmosfärer. Kursansvarige Dainis Dravis berättade om erfarenheterna. Den koncisa text som Wikipedia kräver är inte lätt att skriva. Man måste behärska ämnet för att kunna göra det. Astronomi är ett område som kräver mycket illustrationer och figurer, och det kan vara ganska svårt och omständigt att få tillstånd att publicera sådant tillsammans med sin text. Dessutom innebär Wikipedia-artikeln extra arbete för handledaren. Dravis menade att en undermålig webbsida inte fick läggas ut (något som fick vissa Wikipedianer att reagera...). Själv funderade jag lite på varför en "vanlig uppsats" kunde accepteras med felstavningar och andra brister, så länge den inte syns på Internet.

Han tog också upp frågan om varför andra alternativa portaler misslyckas. Där får enbart godkända författare publicera sig. I allmänhet finns det bara ett fåtal artiklar på sådana sajter. Äldre fackmän skriver långa "torra" artiklar som ingen orkar läsa. Naturligtvis gör också Wikipedias storlek att det blir likt en snöboll som satts i rullning, och lockar till sig fler och fler bidrag.

Wikipedia som projektarbet. Dainis Dravis presentation i pdf-format.

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan


Olof Sundin och Helena Francke presenterade rykande färskt material från det pågående EXAKT-projektet. Elever i två gymnasieklasser följs under en längre tid genom observationer, intervjuer och elevbloggar. Hur bedömer de trovärdighet och källkritik i dagens samhälle där medierna förändras och antalet filter mellan användare och information blir färre? Till saken hör att de här elevernas lärare har jobbat mycket med källkritik. De har fått lära sig att Wikipedia är en tveksam källa, men de är väl inte helt representativa för den svenska skolan?

Just de här eleverna använder i alla fall Wikipedia som en bakgrund till de ämnen de dåligt känner till. Intressant är att de verkar tolka alla källor i en viss genre på samma sätt, d.v.s. "Wikipedia fungerar ungefär som Nationalencyklopedien". Samtidigt har de en stark tilltro till de tryckta medierna. I valet mellan en bok och en Internetsida med motsägande innehåll väljer man faktiskt boken.

Några slutsatser kan man i viss mån redan dra av projektet:
  • Vi behöver nya pedagogiska perspektiv idag i skolan.
  • Forskningen visar att lärarna/bibliotekarierna behöver följa med eleverna in i källorna och diskutera trovärdigheten.
  • De professionella gränserna mellan lärare, bibliotekarier och andra utbildare måste bli mindre stabila. Bibliotekarierna behöver t.ex. ta större pedagogiska iniativ.

onsdagen den 12:e november 2008

Vad får man skriva i Wikipedia?


Lennart Guldbransson berättade om två händelser där användare försökt manipulera innehåll i Wikipedia på olika sätt. Komikern Stephen Colbert uppmanade i sin tv-show, The Colbert report, tittarna att gå in på Wikipedia och skriva in en massa tokigheter i artikeln "elephant". Kuppen lyckades inte, eftersom administratörerna genast rensade bort inläggen. John Seigenthaler blev överraskad när han fick reda på att någon lagt till i hans biografiska artikel att han varit med och planerat mordet på Kennedy. Personen som lagt in den kränkande informationen letades upp genom Wikipedia watch och ställdes till svars. Nu finns en policy för artiklar om nu levande personer. Principen är att uppgifter ska tas bort om de inte kan styrkas.

Mingel

Kvällen avslutades med mingel i Ingvar Kamprads designcenter i Lund.



Vad får man skriva i Wikipedia?

Lars Aronsson började med att ta upp begreppet "citaion needed/källa behövs" som används i Wikipedia för att ange att det behövs en källhänvisning till den skrivna texten. Han tycker att det behövs fler välskrivna artiklar med referenser och att under 500 tecken blir det ingen bra artikel. Medianartikeln i svenska Wikipedia är på 1100 tecken. Wikipedia styrs av vars och ens intresse, t.e x. finns det ganska många artiklar om Pokemon figurer och få om svensk arkeologi. Wikipedia är uppbyggt av folk med intresse och enligt Lars är Wikipedia academy ett sätt att få in fler skribenter som faktiskt vet något. Han visade spännande statistik som visar att av de biografier som finns i Wikipedia så finns det fyra män på en kvinna. Den typiske wikipedianen är en man på ca 30 år som är singel. Tanter, kvinnor, tjejer, damer kom igen vi behövs på Wikipedia!

Vetenskaplig kommunikation och källkritik


Staffan Lindeberg, Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, är läkare och arbetar bl. a. med att utarbeta riktlinjer för region Skåne och läkemedelsansvariga. Han har skrivit flera böcker om mat och "stenålderskost". I gamla tider arbetade man i slutna grupper hemligt för att utarbeta riktlinjer. Detta är något helt annat än arbetet med Wikipedia. Han talade om att det finns en berättelse (t. ex. att fett är huvudorsaken till åderförkalkning) som någon berättar. Beroende på vem som berättar ändrar berättelsen karaktär. Är det näringslivet som berättar vill de gärna vinkla in berättelsen på produkter de kan sälja. Sen finns det en mottagare av allt detta. Dessa berättleser sprids mycket fortare nu än de gjorde för många år sedan. Det viktiga är att människor får en större insyn och en ökad delaktighet. Efter Staffans presentation blev det diskussion om Wikipedias roll och frågor om problem med pålästa patienter. Staffan tyckte det var bra att patienter är pålästa och hittar information från internet. Det diskuterades också varför så få läkare lägger in information i Wikipedia och Staffan menade att det beror på tidsbrist. Han tog upp exemplet med artikeln i engelska Wikipedia om Paleolitic diet. Staffan menade att den som skrivit artikeln gjort det mycket bättre än vad han kunnat själv. Diskussionen fortsatte om varför man bara skall ha en stor Wikipedia och inte fler små specialiserade och hur man skall arbeta för att lägga in studenters arbeten i Wikipedia. Slutklämmen enligt min mening blev: Vill vi vara delaktiga eller överlåta allt åt någon annan?

Workshopen

Jag hamnade bredvid ett gäng astronomer och vi kastade oss raskt in i att editera en mycket mager artikel om Lunds gamla observatorium. Den är helt klart mycket bättre nu. Att det var så enkelt att arbeta med Wikipedia var en nyhet för mig. Sven Rosborn var snäll och visade mig massor av finesser i Wikipedia och jag har förstått att det inte bara är att skriva artiklar som i en encyklopedi utan att det också är att delta i ett socialt nätverk.

Bilder från de olika workshopparna:



Raderingsiver eller betydenhet?


Martin Rundkvist, arkeolog och wikipedian, reflekterade över begreppen inklusion och exklusion gällande artiklar i Wikipedia. Eller m.a.o. hur obskyra artiklar får man egentligen skriva, utan att någon annan tar bort dem? Martin drog en parallell mellan amatörarkeologin och Wikipedia. Han menar att det är just med ideella krafter som man kan åstadkomma stora saker; gräva ut de mest intressanta fornlämningarna eller skapa en av världens största encyklopedier online. Var går då gränsen för hur obskyra artiklar som får finnas kvar i Wikipedia, utan att någon raderar dem? Begreppet relevans används för att göra denna bedömning, men Martin menar att betydenhet kanske är ett bättre begrepp. D.v.s. att något är viktigt för någon i ett visst sammanhang. Men vilka är det då som bedömer betydenheten i Wikipedia? Martin skiljer ut wikipedianerna i tre olika grupper: raderingsivrare, "inklusionister" och "mergists" eller "sammanfogare". Inklusionisterna (dit Martin själv verkar höra) vill hellre ha tveksam information, än ingen information alls. Ju fler artiklar, desto mer användbar blir Wikipedia. En skribent som får behålla sina artiklar, tenderar också att skriva mer (=bra). Raderingsivrarna menar att onödiga och dåliga artiklar tar för stor plats på servrarna (kostar pengar) och att "skräpet" gör att söktiden blir längre. "Sammanfogarna" ligger någonstans mitt emellan dessa två grupper och är någon slags medlare. De vill inte radera information, men sammanfoga informationen under färre uppslagsord. För de med intresse för det "obskyra" finns arkivet Deletionpedia, ett slags bårhus för artiklar som tagits bort från den engelskspråkiga Wikipedia. Arkivet täcker perioden från februari 2008 och framåt. Här kan man studera vad som egentligen raderas. Man kan verkligen fundera över vilka olika intressen som kan ligga bakom en del publicerade artiklar och om de får ligga kvar utan att redigeras eller raderas. T.ex. företag som lägger ut artiklar om sig själva eller politiska och ideologiska intressen som ser till att "olämpliga" artiklar rensas bort ...

Inclusion/exclusion. Hur obskyra saker får man skriva om i Wikipedia? -- Föredraget ligger i Wikipedia

Wikipedia och Open Access: två trender kan arbeta tillsammans


Helena Stjernberg, som arbetar på Biblioteksdirektionen vid Lunds universitet, hälsade oss välkomna till denna första Wikipedia Academy-konferens som hålls i Skandinavien. Hon drog en parallell mellan den fria forskningens Open Access, som man arbetat mycket med här i Lund, och Wikipedia. Båda företeelserna gör att fler och fler tar del av kunskap och forskning, och därmed ökar också delaktigheten på samhällets alla nivåer. Vi måste inse att Wikipedia har en enorm påverkan på hur folk hittar information och tar till sig kunskap.

Den skepsis som finns mot Wikipedia börjar suddas ut. Hon citerade bl.a. Don Fallis, forskare vid University of Arizona, som menar att Wikipedia är tillräckligt bra för att vi ska kunna använda det i högre grad. Wikipedia bidrar till trenden mot öppenhet och delaktighet av information. Forskningen skulle också i högre grad kunna dra nytta av wikitekniken, bl.a. som kvalitetsgranskning i publikationsprocessen.

Wikipedia: dåtid och framtid

Lars Aronsson, välkänd styrelseledamot i Wikimedia Sverige, gav en kort bakgrund. Wikipedia har blivit enormt framgångsrikt på kort tid. Det grundades 2001 och är nu en av de 10 största sajterna i världen. Idén som ligger bakom är ganska enkel: alla måste kunna läsa, skriva och övervaka den information som sprids på nätet. Wikipedia kan besökas på 250 olika språk, från nordsamiska till nahuatl. Svenska Wikipedia är nu uppe i cirka 300 000 artiklar (som en jämförelse har NE.se 460 000).

Den ideella föreningen Wikimedia Sverige åker runt och pratar om Wikipedia, men man är samtidigt inga odelat positiva förespråkare. För att kunna utveckla Wikipedia, måste man hela tiden diskutera hur Wikipedia kan utvecklas och förbättras. Svenska Wikipedia verkar ha kommit till den nivån, då vi behöver allt mer djup kunskap; de enkla artiklarna är redan skrivna.
Föreningen vill framför allt medverka till att involvera fler till att bidra till Wikipedia. Wikipedia Academy är just ett sådant tillfälle att engagera forskningsinstitutioner, skolor, bibliotek och andra. Några kanske blir aktiva skribenter, andra kanske enbart faktakontrollanter. Wikipedia Academy finansieras av .se, dit alla svenska domäner betalar en årlig avgift. Alltså har alla i Sverige faktiskt gjort det möjligt för oss att träffas idag!

Wikipedia: dåtid och framtid. Presentationen i pdf-format

tisdagen den 11:e november 2008

Wikipedia Academy was organized for the first time in June 16–17, 2006 at the university library at Göttingen, Germany. Wikipedia's founder Jimmy Wales was present. To his mind the first academy was held in Germany because of one of the largest Wikipedia-authorship. Furthermore the country is distinguished by their particular high-quality-articles.

In cooperation with the Mainz Academy of Sciences and Literature the conference in August 2007 focused on the humanities in Wikipedia, aiming for a dialogue between researchers and Wikipedians. For the first time, the Wikipedia Academy was been sponsored by the German Ministry for Education and Research.

The award ceremony for the "Johann Heinrich Zedler Medal" highlighted the second Wikipedia Academy. Wikimedia Deutschland and the Mainz Academy of Sciences and Literature awarded this prize for an outstanding encyclopedia article in the area of the humanities. The Zedler Medal cames with 3,000 Euro and was sponsored by the German scientific journal "Gehirn&Geist".

With increasing demand the Wikipedia Academy starts to occur at several places in the whole world.

The French pendant named Colloque Wikipédia was held on October 19–20, 2007 at the "Carrefour numérique", a center for digital technology in the science city Cité des sciences et de l'industrie in northeastern Paris.

The first Wikipedia Academy outside Europe took place in South Africa where the Wikimedia Foundation hosted workshops in various locations around Johannesburg on November 10 and 11, 2007. Co-hosted by South Africa-based non-profit organization, iCommons, the goal of the Wikipedia Academies is to strengthening and growing the South African language Wikipedias to help preserve those languages, and the cultural knowledge of their speakers, for future generations.

After the 2008 Academies in Berlin and Argentina the place of happening will be Scandinavia, the Wikipedia Academy in Lund on November 12th and 13th.